relationerunderytan

En klient har under sin sjuåriga relation, varit otrogen, varit medlem på kontakt sidor för sexträffar, tittat mängder av porr, köpt sex, träffat transvistiter för sex. Han har gjort behandling för sexberoende och hans partner har gjort behandling som anhörig, och medberoende. Därefter har de börjat jobba i traumagrupp med sina respektive osunda överlevnadsstrategier, eller anknytningsmönster.

 

 

Jag brukar ibland en metafor, en bild av en båt som ligger fastknuten vid en brygga. Den anhörige sitter i båten och den beroende står med en fot på bryggan och en fot på båten. (minns ej var metaforen kommer ifrån). Den anhörige sitter och är frustrerad, vill bara ut och börja ro på relationens flod. Hon vill ha konkretism, barn, köpa en större lägenhet (saker som visar att de gemensamt satsar på framtiden), gifta sig etc. Den beroende som står på bryggan är livrädd för att kliva in i livet av åtagenhet, och allt vad det innebär. Oftast är det två rädslor som är huvudorsakerna till oförmågan att hoppa ombord.

 

   Den ena rädslan är dödsrädsla, att förlora det enda som kan få en att må bra.  -om han hoppar ombord så blir han av med det enda han litar på! Relationen till sexuella upplevelser. En definition på denna relation är: En patologisk (starkt känslomässig eller liderlig) relation till stämningsförändrande sexuella upplevelser. Den dopamin och serotonin höjande handlingen, eller beteendet. Alla bakdörrar ut ut relationen, blir kvar på landbacken. Då finns det inget sätt att ta hand om sig kvar.  Den känslomässiga upplevelsen som uppträder när det kommer till "att hoppa ombord" är lika med döden.  Då dessa bakdörrar har utvecklats, genom åren, till att bli en överlevnadsstrategi och lösningen på alla problem i livet, till och med en del av identiteten och enda sätt att få "sann" bekräftelse. Med andra ord, för att våga kliva in i en sann, ärlig och intim gemenskap så behöver människan på bryggan våga dö.

 

    Den andra rädslan som hindrar bordandet, är övertygelsen om att när partnern får reda på vem den beroende egentligen är, alltså får en hela bilden av hur det ligger till, så kommer partnern att lämna relationen.   Denna rädsla gör att den beroende upplever att han måste dölja sanningen. Här rättfärdigar man lögnen som nödvändig (det är onödigt att såra partnern, kan det heta). Den beroende känner sig värdelös, bär på massvis av skuld och skam. Och dessa känslor ökar på grund av nya lögner. Att hoppa ombord verkar inte särkilt lockande. Det leder till ensamhet och övergivenhet är en vanlig föreställning. Denna tro, har de som regel burit med sig hela livet). Alltså, det finns ingen där för mig, det är ingen ide att jag talar om hur det är. Det gör för ont att uttrycka övergivenhet, när ingen möter upp denna känlsan. De har nödvändigt att ha denna föreställning då det oftast kommer ifrån att det faktiskt inte var någon som såg denna känsla när de växte upp. Men ett problem är att denna föreställning blir som ett isolerande filter och detta gör det omöjligt att prova sin föreställning i verkligheten. I relationer.

 

   Dessa två rädslor döljs ofta bakom en tro att man förlorar sin frihet om man hoppar ombord. Och om evig jakt på bekräftelse och sexuella upplevelser, som följs av lögner och mer skuld och skam, är frihet så kankse det kan vara värt att bli av med...

 

Han vill inte förlora sin FRIHET och hon kräver att han ska välja.

I detta fall så har han en enorm motvilja till att att fatta ett beslut, även om han vet att det är enda vägen. Oavsett vad han beslutar. Alltså om han ska kliva ombord, eller låta henne ro vidare utan honom. De faktum att han inte väljer åt något håll gör att hon tvingas välja åt honom. Så att välja blir ett tredje alternativ. (man kan ju även fråga sig varför hon sitter och väntar! Och det finns så klart en anledning till detta, vilken vi tittat på i henes traumagrupp). Ofta när de har hamnat där, var hon inser att hon måste välja bort relationen, mot sin vilja, så svänger han, rädslan att bli ensam börjar diktera livsvillkoren och då väljer han henne. Men endast tillfälligt och under bedyrande av sin kärlek, hon är det finaste på denna planet. Senast tog det fyra dagar innan han gjorde slut igen.

 

Utifrån ett annat perspektiv så har hon i detta fall tagit på sig rollen att bevisa för honom att livet går att litas på. Han var mobbad i skolan och hade ingen som såg detta. I hans värld så går det inte att lita på något. Allt måste kontrolleras. Han har under långa tider i livet skapat manus för hur han ska hantera situationer som kan dyka upp i livet.

fortsättning följer

 

 

 

 

 

 

 

 

Utan titel  Av Andreas Fjellström