Ett annat sätt att se på tillfrisknanderesan

 

 

HUR? OCH VAR?  KOMMUNICERAR JAG MINA BEHOV.

 

Att bli ett Jag i ett Vi.

 

en proccess som som syftar till individualitet. Individuationsproccessen.

 

Från början upplever patienten sällan att de får finnas. Kompartmentalisationen är stark. (Fackifiering: man har ett publikt jag och ett hemligt).  Alltså upplevelsen av att det inte går att uttrycka behov öppet och ärligt. Det är bara i missbruket hon uttrycker sina behov, vilka då är sexualiserade, så klart.

 

Medvetenheten om behoven är obefintlig. Där behoven döljer sig upplever patienten skam. Så detta område (där man har kontakt med behov) undviker patienten resolut.



Utifrån detta så är tillfrisknandeprocessen synliggörarandet av jaget i ett vi. Med andra ord så behöver klienten lära sig äga, ansvara för, och  kommunicera sina behov.

 

Det som brukar hindra denna förmåga, är rädslan att bli övergiven. Man tror ofta i ett förvrängt, eller självcentrerat tillstånd, att man har ansvar för sin partners känslomässiga upplevelser, oftast pga att man inte kunnat frigöra sig från sina föräldrar av olika anledningar.

 

Här behöver man först och främst få känna igen sig. Träffa likasinnade, livrädda, symbiotiska bröder eller systrar. Människor som relaterar på liknande vis  och som har kommit längre i individuationsprocessen.



Här behöver man titta på de olika lager som påverkar individuationsproccessen.

 

PATIENTENS RELATION TILL DROGEN

 

Drogens funktion - Patientens ide om sina behov

 

Patientens relation till omvärlden - Hur äkta är denna?

 

Ju mer bindning till drogen, desto mindre förmåga att uttrycka behov...

 

Detta speglar även hur synliggjord man blev i sina behov som barn, dvs. Föräldrarnas förmåga att möta upp barnet i dess behov. Det finns en direkt koppling mellan den förmågan och sedan det uppväxta barnets förmåga kommunicera sina behov.

 

Ovanstående inverkar starkt på var i tillrisknandet patienten befinner sig. Både på en medvethetsnivå och på en erfarenhetsnivå, den senare leder till tillit, den tidigare leder till en förståelse för vad som behövs.

 

Var kommunicerar patienten behov? det är viktigt att även valet av forum är patinentens ansvar. Annars kommer det att bli möljligt att repetera trauma.

Kategori: Allmänt
Taggar: Andeas Fjellström, SJ, Ted, Terapi, andreas fjellström dysberoendekliniken, ansvar, craig nakken, patric carnes, det är inte kärlek när sex blir en drog, sexberoende, tillit, beroende, missbruk, tillitsbrist, rädsla , terapi,, frustration, övergivenhet, smärta , rädsla, sorg, ensamhet., gestaltterapi, google, facebook, reklam, marknadsföring, produkter, money, pengar,, john Bradshaw, konflikt, konfliktlösning, kubakrisen,, otrohet otrogen kärlek, relationer under ytan, sex, sexberoende, det är inte kärlek när sex blir en drog, erik sundby, kristin rydberg., sexblogg, kärlektsblogg, relationsblogg., terapi, gestaltterapi, tommy hellsten, jesper juhl;

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?
E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: